Archive | juni 2019

Snålheten bedrar visheten…

Vi har alla något förhållningssätt till pengar. Det är nödvändigt, vi behöver pengar för att överleva… Som Änglarna sagt så är pengar varken fult eller vackert, det är vad vi gör med pengarna som avgör om det blir till något bra eller dåligt.  Vi har varit inne på detta laddade tema förut och vi kommer göra det igen.

Vi har tidigare skrivit om systrarna Hilda och Hulda som fick representera skillnaden mellan att vara snål och att vara girig. (Länka här). Nu väljer vi att fördjupa oss mer i vad just ”snålhet” kan innebära. Det handlar inte bara om att vara snål med pengar, man kan även vara snål med både tid och kärlek. Inte sällan är den ekonomiskt snåle även försiktig , att dela med sig av sin tid och  sin kärlek.

Det är knappast någon som stoltserar med att vara snål, då säger man nog hellre till sig själv och andra, att man är sparsam. En person som kännetecknas som snål är självcentrerad och brukar sakna förmåga att kunna se ur andras perspektiv. Skulle hen ändå kunna se det ,så är det troligen inget som hen tar hänsyn till.

Vi båda räknar oss till den mer givmilda och generösa skaran  och vi har diskuterat en del kring varför det känns så dubbelt jobbigt att ibland upptäcka  att någon ”utnyttjat” denna ”snällhet”. Ingen vill känna sig utnyttjad och spontant  vill man inte längre ge av sin tid, sin kärlek eller sina pengar till denne någon. Den dörren stänger man, vilket i sin tur kan ge upphov till  diverse känslor.  Antingen kan man känna sig nöjd med att man står upp för sig själv och det är ju gott och väl,  men man kan också få negativa känslor. Man kan känna sig ”snål” gentemot personen som utnyttjat en, och när den snålheten lockas fram av den snåle blir det en ”krock”, då det är en känsla som inte är i linje med ens natur. Men skulle man ändå fortsätta att vara generös mot personen  man upptäckt  ”använt” ens snällhet , så kan det också leda till självförakt.

Är de rika eller de fattiga de snålaste? Det finns ju kanske  en anledning att vissa blir rika😊. Skämt åsido så är  alla rika självklart inte snåla , men somliga… och när de är det så blir det väldigt iögonfallande. Vi hade en gång ett intressant samtal med en taxichaufför. Han berättade att hans upplevelse var, att det oftast inte var de rikaste som gav den mesta dricksen. Mer än en gång hade kunder berättat och nästan skrutit för honom om hur mycket pengar de tjänade. Han hade en gång haft en lite längre körning med en person, som  hade berättat att han tjänade nästan trehundratusen kronor i månaden. Kunden hade målande beskrivit om allt han gjorde och vad han spenderade sina pengar på. Taxichauffören hade försiktigt börjat hoppas att dessa lyxiga spenderarvanor också skulle visa sig vid betalningen. 😊 Men nej, icke!! Däremot fanns det betydligt mindre bemedlade kunder som prompt ville ge honom lite extra berättade chauffören för oss.

Här under delar Änglarna givmilt med sig av sin  syn på ”snålhet” 😊.

Ä-post (se Hannahs förmåga):

Hur ni definierar snålhet och generositet sker inte helt objektivt, för alla har olika förhållande till tid, pengar och kärlek. Det som avgör vad ni anser som snålt eller generöst, är var på denna breda skala ni befinner er. Eller var ni uppfattar er befinna er. Ty det är inte säkert att andra har samma uppfattning om er, som ni har av er själva.

Så vad kan ni då enas om är snålt? Och vad är generöst? Att vara snål av naturen kan leda till att ni vänder och vrider på era slantar oavsett om ni har mycket eller lite pengar? Att vara fattig eller inte är inte vad som avgör om ni är snåla eller ej. Snålhet och generositet är något som ni utvecklar, och som till slut blir som ett personlighetsdrag.

Som exempel  kan vi ta  snåla Sia. Hon som vill ha det allra bästa för sig själv, och som inte ser någon annans sida av myntet. Hon kanske tycker om att gå ut äta, men när hon gör det, så ser hon alltid till att bli ”upptagen” då det är dags att betala. Varpå de andra får stå för notan. Men Sia är inte bara sniken med pengar, utan även med sin tid. Tid är ju trots allt pengar, så vill ni ha Sias hjälp kommer den inte utan en räkning. Hon är inte vännen som ställer upp i vått och torrt, för hennes tid är ju  trots allt så mycket mer värdefull. Sia själv tar dock gärna emot hjälp och ser inte, att hon inte både ger och tar, utan bara tar. Hon vill inte unna andra det hon tycker hon förtjänar, därav blir hon snål både gällande tid, pengar och i förlängningen också vänskap och kärlek. Kan ni se det?

En annan variant av snålhet kan vara den som har så mycket pengar att hen inte vet vad hen ska göra med dem, men som ändå vill hålla i dem hårt. Till exempel rike Ricke, han som pratar om sina pengar, sina stora affärer, lyxiga boenden och extravaganta resor. Men trots sin rikedom, sin önskan att meddela alla om den och sin status, så finner han ingen anledning att dela med sig. Nej, nej tvärtom, när han reser med sällskap är det inte han som står för hela betalningen. Varje krona ska han ha tillbaka. Rike Ricke vill fortsätta vara rik, så han tar mer ju rikare han blir, och desto sniknare blir han. 

En annan variant är sparande Sara. Hon som alltid tar alla tillfällen att spara in gällande både smått och stort. Hela hennes tid går ut på att inte göra av med något, vare sig med pengar eller kärlek. Hon har hört uttrycket ”den som spar hen har” sedan hon var liten. Hennes föräldrar hade ont om pengar när hon växte upp, så hennes egna pengar blev så hennes trygghet, men det hon sparade blev inte till lugn utan en ständig stress att spara.

 För att kunna vara i ett flöde är det ultimata att inte spara på allt, men ej heller slösa. Att vara givmild mot sig själv och varandra, det är vägen att nå äkta relationer och ett liv i balans vad det gäller utgifter och inkomster i både kärlek, tid och pengar. Ty dessa tre hänger ihop. Det går nästan inte att ”bara” vara snål gällande pengar. För den som är snål handlar det egentligen inte om pengar i sig, utan om en inre drivkraft att inte dela med sig,  att se om sitt hus. Det är därför de som har snålheten i sin personlighet kan vara lika snåla gällande petitesser, som en chokladbit eller en kopp kaffe, som vid ett större inköp.

När ni känner att ni lånar ut till någon som aldrig lämnar tillbaka det som lånats, kan även den generöse få nog. Skillnaden är att den generöse då känner sig ”snål” för att hen går emot sin natur att vara givmild. Alla har och bör ha en gräns. Men den som är snål på riktigt har sällan insikt om det. Snålhet är nämligen inget karaktärsdrag att skryta med. Vad är det som ger mest att ge eller att få?

Varför blir somliga snåla och andra inte? Det är till viss del ett personlighetsdrag som kan utvecklas beroende på omständigheter och personliga insikter. De snåla snålar gärna med att vara öppna, så de märker sällan att andra reagerar negativt på deras snålhet. Därav uttrycket ”snålheten bedrar visheten”. För vissheten och visheten som behövs för att bryta ett  ”snålt” mönster saknas. Den är utanför den snåles räckvidd. Den snåle ser inte annat än det den vill hålla tag om, så den kan ej se hur den interagerar med andra, för den håller ögonen fästa på  sina ”saker”, det som är dennes . Så visheten står åt sidan, där snålheten inte släpper in den. Så då är frågan; vill du vara vis eller snål?”

Nästa inlägg kommer handla om ”Generositet”.

Kontakt. Facebook.

 

 

 

Publicerad av Hannah Dohnfors, 2019-06-29 18:27

Lyckost den som lyckas bli lycklig…

Kan man vara lycklig även när man inte är lyckad utåt sett?

Om vi är olyckliga, så kanske vi tror att om/när vi blir ”lyckade” inom vårt område,  då kommer vi bli lyckliga. Men så kommer dagen då vi blir ”lyckade”, och om då lyckan ändå uteblir så kan vi bli än mer olyckliga, och vi kan då tro att vi aldrig kommer kunna bli lyckliga.

Svaret kanske är så enkelt som att vi ofta  söker lyckan på fel plats. Lyckan behöver komma både inifrån och utifrån. Om vi för mycket tänker att lyckan måste komma inifrån, så kan det bli till ett krav och att vi därför känner oss misslyckade om vi inte kan  lyckas bli lyckliga.  Och om vi för mycket fokuserar på att få det yttre lyckandet, så kanske vi inte hittar balansen med det inre.

Såsom i allt annat behöver vi ha anknytning både till oss själva och till omvärlden. Den positiva feedback vi får utifrån måste hitta något inom oss att förbindas , för att vi ska kunna hitta lyckokänslan.

Vi kan ju inte alltid vara lyckliga och vi kan inte alltid vara lyckade, men vi kan sträva efter att kunna känna oss lyckliga med det vi har. Lyckan är individuell, så det är viktigt att vi hittar vår egen lycka och inte försöka kopiera någon annans.  Som det sägs  ”Var och en sin egen lyckas smed”.

Ä-post (se Hannahs förmåga):

Kan vi vara lyckliga utan att vara lyckade? Svaret är ja. Kan vi vara lyckade utan att vara lyckliga? Svaret är ja. För vad som gör er lyckliga varierar från person till person. Även lyckanden som kan tyckas vara objektivt är till viss del subjektivt.  Ty vad ni anser som lyckat kanske är att ni har en  högre ribba till än, vad någon annan har. Det vill säga en elev som alltid får högsta betyg kan känna sig misslyckad vid minsta fel, medan en elev som sällan får toppbetyg kan känna sig lyckad vid ett med nöd och näppe godkänt. Så  lyckanden handlar till viss del om vad ni själva lägger in i ordet. Har ni höga krav på er själva och er omgivning, så behöver ni briljera för att ni skall anse er lyckade.

Det är lätt att blanda ihop lycklig och lyckad. För utåt sett så kan en människa te sig så lyckligt lottad. Den kanske har pengar, kärlek, utseende, karriär, familj, men ändock kan denne person vara olycklig. Eller för den delen inte känna sig lyckad. För även här är det en skillnad. Att vara olycklig är inte detsamma som att inte känna sig lyckad. För ni kan vara medveten om att ni i omvärldens ögon är lyckade, men ni känner er ändå olycklig är den främsta vägen till lyckan och framgång att förena dem. Ingen kan vara lycklig jämt och ingen kan lyckas jämt. Det som dock ger en jämnare väg mot harmonin är när ni tillåter er att vara lycklig och olycklig och att lyckas och misslyckas utan att känna er sämre för det.

Alla delar är delar av livet, och när ni inte bara kämpar för att bli lyckade, så kan ni nå dit hän och på köpet bli lyckligare. ”Lyckan kommer lyckan går, lycklig den som lyckan får” eller

Så det gäller att hitta vad det  är som gör att ni känner er lyckade och tillfredsställda. Samt vad det är som gör er lycklig. När ni hittat dessa rättare sagt ”Lyckan finns för alla och den räcker till alla”. Så vänta ej på lyckan tills ni är lyckade, utan var lycklig på vägen så finner ni den mer beständiga lyckan.”

Välkomna tillbaka nästa vecka!

Kontakt. Facebook.

 

 

Publicerad av Annmari Dohnfors, 2019-06-16 20:17