Archive | mars 2018

Skrattar bäst som skrattar sist… om humor.

Det sägs att ett gott skratt förlänger livet, men vad är humor egentligen? Vem bestämmer vad som är roligt? Hur ändras humorn och vad vi tycker är roligt genom livet?

Under den tidiga barndomen förefaller humorn gå igenom liknande faser för alla barn. Det lilla barnet visar tidigt vad det tycker är roligt. En babys pärlande skratt är smittsamt också till oss vuxna på ett helt oemotståndligt vis. Enkla överraskningslekar som ”titt- ut” brukar vara populära och kunna leda till kiknande skratt. Så småningom kommer så en period som vi nog alla går igenom, tänker här på när kiss- och bajshumorn är det roligaste som finns. Sen har vi de unga tonåren, som brukar innehålla mycket fnittrande, framförallt bland tjejer.

Ju äldre vi blir börjar så humorn, och det vi tycker är roligt, blir alltmer individuellt. Många använder sig allt som oftast av att ironisera om allt och alla. Änglarna berättar lite om hur det är en mycket fin linje i ironin för att den ska vara rolig och inte vara sårande. Små barn kan inte förstå ironi och kan därför vara skadligt att utsätta barn för. Men annars kan förvisso ironin vara mycket rolig, använd vid rätt tillfälle och av någon som behärskar ironins konst.

Sen är det ju en väldig skillnad mellan att skratta med någon och att skratta åt någon. Att bli skratta åt är sällan någon som uppskattar, även om personen själv kanske ofta skrattar åt sig själv. Känner flera som har en härlig snabb humor om allt möjligt som händer i vardagen, men som också ofta gör narr av sig själv på ett vis som de aldrig skulle göra om någon annan. Dessa personer visar på det sättet vägen för att andra också kan skratta åt dem. Ofta visar de inte hur sårade de blir och så fortsätter det hela eftersom det verkar vara ok att skratta här.

Skratt smittar verkligen mellan människor och vad kan väl vara härligare ett riktigt fnitteranfall, när man skrattar så tårarna rinner och det är helt omöjligt att sluta skratta. Men ett sådant här skrattanfall måste ske vid ”rätt” tidpunkt. En annan gång skulle man kanske inte ens dra på munnen åt exakt samma sak. Detta har nog de flesta av oss upplevt någon gång.

Det är inte bara genom livet som humorn skiljer sig, utan det finns också kulturella skillnader, t.ex. brukar man ju prata om den torra engelska humorn. Nu lämnar vi över till Änglarna för att se vad de har att säga om humor.

Ä-post (se Hannahs förmåga):

Humorn har inte som glädjen kvalificerat sig som en av människans grundkänslor. Men humor är en del av glädjeämnena i livet. Så vad är då humor? Kanske är humor en av grundstenarna i er vardag. Ty skratt och glädje hjälper er framåt i goda stunder, men även i motgångar. Kan ni skratta åt något som gått fel, så har ni redan vunnit över ert misstag. Så humor kan läka många sår, den kan bygga broar mellan människor och öppna er för nya äventyr.

Kan humor göra illa? När humorn sker på någon annans bekostnad eller även på er egen, så finns det tillfällen då den kan skapa inte bara skratt utan även gråt. Om ni väljer att driva med andra människor för att få ett gott skratt, så finns det flera sätt att göra det på. Det går att göra med finess och kärlek och kan då vara skoj och inkluderande, men det är alltid en fin, fin gräns mellan att vara humoristisk med glimten i ögat, men med även en viss vasshet, och att göra sig lustig över någon så att denne person ej blir smickrad utan sårad.

Likaså är det ofta uppskattat med människor som kan driva lite med sig själva och inte tar sig själv på så stort allvar, att de inte kan skratta åt sig själva. Men här finns det också några fallgropar, som att ni börjar ”göra ner er” själva så mycket att andra tror att de kan ”haka på”, och efter ett tag kanske ni känner er förlöjligade trots att ni själva startade drevet.

Att skratta är gott, att vilja dela detta skratt med andra gör livet godare. Humor är ofta något ni söker efter i era partners, i era vänner, den står ofta högt upp på önskelistan.

Humor är inte alltid detsamma för alla personer, och inte heller har ni samma humor livet igenom. ”Kravet” på vad som får er att skratta ökar med ökad ålder och ökad erfarenhet. Barn roas lättare, men likaså roar barnen lättare andra. Så det kanske är så enkelt att ju roligare ni har ju mer lättroade ni är, desto mer glädje sprider ni runt er? För skratt smittar och till viss del humor också. Förvisso väljer ni nog vänner och människor runt er som delar er typ av humor. Men ni kan också hitta människor ni tycker om, men som ni inte delar humor med, och eftersom ni uppskattar dem och deras sällskap så kan ni lära er att uppskatta deras humor.

Livskamrater som vuxit vid varandras sida behöver ibland bara dela en blick för att förstå det roliga i en situation. Kärlek gör att ni delar humor, för närhet ger också samklang i skratt. Men när ni är den enda som skrattar, och ni just har skämtat på någon annans bekostnad, då kan det vara väl värt att anta, att det inte var roligt. Så var rädd om er humor och var rädd om varandra, låt skrattet bli vägledningen, för humorn som väcker ömsesidigt skratt är livets guldkant.”

Kontakt. Facebook.

Välkomna tillbaka  

 

Publicerad av Annmari Dohnfors, 2018-03-25 18:55

Money, money, money…

Money, money, money , must be funny… som ABBA sjunger.   Ett annat talesätt som har en hel del sanning i sig  är ”Money makes the world go round”. För vi behöver pengar och att pengar ”byter” ägare, för att världen ska gå runt. Men vi behöver också att vi ”går runt”, det vill säga att vi får in tillräckligt med pengar för att täcka våra utgifter. Så i stort och smått har pengar ett större värde, än det värde som de har tillskrivits.

Hur bör vi då förhålla oss till pengar? Det är en fråga utan svar, som är rätt eller fel. För det är inte svart eller vitt, dock finns det förstås ”svarta” eller ”vita” pengar, men det är en annan sak:).

Så vad lägger vi då i värdet av pengar? I exempelvis löneförhandlingar kan det handla om, att vi egentligen har de pengar vi ”behöver”, för att täcka våra utgifter, men att få löneförhöjning ändå är viktigt, för att det visar att vi gjort ett bra jobb och att vi uppskattas av vår chef. Ta t.ex. Hollywood-stjärnan med sina astronomiska lönechecker som vill ha mer, där är det sällan ett behov, utan snarare för att visa sin vikt i guld. Eller så är det för att stå upp för att kvinnor ska få samma lön som män. I våra ögon kan det verka girigt och i många fall är det säkert så. Men samtidigt kan det vara viktigt, för om balansen bland de rika inte är ojämn, så betyder det att den är än mer ojämn hos oss vårt ”vanligt” folk. Därav kan det ändå vara av betydelse med den där extra miljonen.:)

Lika lön för lika arbete är eftersträvansvärt. Gällande uppdelning av arv finns det alltför många exempel på hur girigheten kan titta fram även hos de såtaste av släktingar. Ibland handlar det inte ens om stora summor pengar, utan mer om ”att detta är mitt och jag vill ha det där”. Ibland så slutar det med att personen står där med en tavla som hen tycker är ful som attan, men inte vill låta kusin Ture vinna.  Det viktigaste att tänka på när det gäller pengar bör därför vara: ”hur mycket pengar behöver jag, och vad är jag villig att göra för att få dem, och vill jag verkligen ha de här sakerna?”

Redan som barn börjar vi leka med pengar. Vi leker affär där vi köper och säljer med våra ritade pengar. Vi spelar Monopol med dess låtsaspengar. Vi lär oss tidigt att pengar är något vi vill ha. För att hitta värdet i pengar behövs en värdering av pengar i sig och värdet av det vi kan köpa oss med dem.

Ä-post (se Hannahs förmåga):

Pengar är nödvändigt i dagens samhälle. Att ha pengar ger möjligheter. Vad ni sen gör med dessa möjligheter, är det som är av vikt. Att tjäna pengar för ett väl utfört arbete är riktigt och rätt. Att däremot lura av någon dennes pengar är fel. Att låta någon tjäna pengar är inte fel, men vad denne individ sen gör med sin rikedom är det viktiga.

Det är ingen som vill bli fattig, men att vara fattig kan vara en lärdom i livet. Att vara rik är också en lärdom, för det ge möjligheter att leva det liv man vill. Att bli girig är inte vackert, men att vara rik är inte fult.

Så försök ej lägga annat värde i värdepappren pengar, än att det ge möjligheter att leva gott och göra gott. Att ta från de rika och ge till de fattiga, likt Robin Hood, är inte rätt, trots att tanken är god. För vi må aldrig ta något från någon annan. Men att vara rik innebär, att man själv kan ge av sin rikedom. Och det är önskvärt.

Att ge är att få, och att få är att ge. En gåva av kärlek och villkorslöshet är det vackraste ni kan ge. Men att mottagaren tar emot gåvan utan skuld och återbetalningskrav från sig, är att ge den som gav gåvan en ännu större gåva, tacksamhet. Tacksamhet är, att våga ta emot gåvor, utan att känna kravet att återgälda den som givit dem gåvan. För då tar det bort det fina i att ge och få. Att däremot ge till den andre, eller någon annan, när möjlighet finns, det är vackert. Så att lämna skam och skuld för pengar, är det bästa viset för att få pengaflöde, och hjälper världen att hitta balans hos fattig och rik.

Rikedom är inte fult i sig, dock är girighet en synd, och mycket synd för den girige själv. Ty den som roffar åt sig bli aldrig lycklig och få aldrig nog, mycket vill ha mer”. Men att ge om man har pengar, är det som belönar sig i längden. Dock ej ge bort allt man har och äger och offra sitt liv för någon annan, det är inte fruktbart.

Alla behöver ni pengar för att leva i samhället. Men balansen mellan fattig och rik går bara hitta jämvikten i, om den rike våga ge. Och inte ge för att hen känner ett måste, utan för att hen vill. Och att den fattige vågar ta emot, utan att känna skuld, att hen är skyldig den rike för resten av sitt liv. Inga gåvor med krav är äkta, och inga gåvor som ges ur skuld är äkta. De hjälper bara för att döva dåligt samvete. Att ha pengar är inget man bör ha dåligt samvete för (om de ej är stulna förståsJ) Så välj att se pengar, som värdepapper, som byter ägare och hela tiden ges vidare till nästa och nästa. Då är flödet i sin rätta natur.

Pengar är ej fult, makt är ej fult. Det som kan bli fult är vad den rike gör, och vad en i maktposition, som missbruka den, gör.kontentan är; pengar har inget värde i sig, men de har det värde och pris ni satt på dem. Så att vara rik är ej, att vara egoistisk och att vara fattig är ej att vara osjälvisk. Att våga ge och våga ta emot, det är en konst och det gör pengar till något vackert!” ∞

Kontakt. Facebook.

Välkomna tillbaka nästa vecka!

 

Publicerad av Hannah Dohnfors, 2018-03-18 17:10

Vad är egentligen snällhet?

Att vara snäll är nog något nästan alla vill vara. Det vittnar också de otaliga ordspråk och citat man kan hitta om man googlar på ordet ”snällhet”.  ”Det viktigaste är att vara snäll” ”Innerst inne var hen i alla fall snäll” m.fl. Vi uppmanas att vara snälla, att det är det viktigaste… Samtidigt sägs det ibland lite nedsättande att även ”korna i hagen är snälla”.

Vi båda är för att man ska sträva efter att vara snäll, att ha en vänlig attityd till andra människor, att med vänlighet lösa konflikter, men att det inte betyder att vi ska vara mesiga. Tvärtom ska vi vara sanna mot oss själva, stå för våra åsikter och det som är viktigt för oss. Stefan Einhorns tankar om att vara snäll överensstämmer i stort med vår syn. Han uttrycker sig så här, ” en snäll människa bär i sitt medvetande ständigt med sig omtanken om sin medmänniska”.

Så hur gör man om vi om vi får en porslinsfigur som vi egentligen tycker är väldigt ful av moster Agda, men att vi vet att moster Agda skulle bli så ledsen om hon visste vad vi kände? Och så säger vi ingenting – och nästa år kommer moster Agda med en ny liten figur till samlingen, detta eftersom hon vet att vi blev så glada för den första figuren.  Det blir allt svårare att säga till moster Agda att vi faktiskt inte är lika förtjust i prydnadssakerna som vi låtit påskina. Moster Agda fortsätter att ge nya figurer – kanske vi sätter in figurerna en efter en i ett skåp… Men vad händer då om moster Agda kommer på hembesök och inte ser de fina figurerna figurera vare sig på spiselkransen eller i bokhyllan? Hade det då inte varit snällare att på ett snällt sätt påtalat att figurerna inte riktigt var vår stil?

Sådana här avvägningar står vi ofta inför, mer eller mindre tydligt, och det kan vara bra att ha i åtanke.  Vad är snällast  i varje olik situation?

Någon vi här tänker på som personifierar ”snällheten” är Lill-Babs. När hon nyligen fyllde 80 år beskrev döttrarna henne som snällheten själv. Att vara snäll har genom livet gjort att hon också ibland gått på nitar, för det finns alltid människor som vill utnyttja någon annans snällhet. Lill-Babs menar att vara snäll är värt att fortsätta vara, även om det då och då leder till bakslag. Och det är en filosofi som vi båda skriver under på. Nu lämnar vi över till Änglarna.

Ä-post (se Hannahs förmåga):

Vad är egentligen snällhet? Att vara snäll har många olika ingredienser och lager. Ty snällhet är inte att alltid göra det som andra vill att ni skall göra, eller att alltid vara andra till lags. Det är ej heller att alltid göra det ni själva vill, och alltid vara er själva till lags.

Det är viktigt att vara snäll mot er omgivning, men likaså mot er själva. Ibland går det inte att uppfattas som snäll mot andra, samtidigt som ni är snäll mot er själv och vice versa.

Men det är som sagt uppfattningen det handlar om, för att uppfattas som snäll behöver inte vara samma sak, som att vara det. För ni kan vara snälla även när någon inte uppfattar det så. Kan ni se det? Snällhet är egentligen en egenskap som ni alla kan bära, och ni kan bära den även när ni inte visar den så tydligt. För den riktiga snällhetens grund är att vara god, vänlig och även hjälpsam. Men den är också att vara ärlig och stabil. Snällhet står över elakheten, och den står pall för oenigheter och den håller inte alltid med om allt, men den tar ändock ej sin hand ifrån det den/det som den är oenig med.  

Alla dessa ingredienser och lager samt många fler återfinns i snällheten. Således är snällhet, som samtidigt tycks så enkelt, inte så lätt att förklara med andra ord än just snäll. Att vara snäll både mot er själva och mot varandra är eftersträvansvärt. Att inte välja att bara vara snäll mot vissa, ty snällheten är en egenskap, och har ni en egenskap så finns den där i er alltid. Snällhet är inte som ilska eller sorg, den finns där alltid, och den är mer som en del av er personlighet än en känsla ni bär på. Så hur fördelar ni då snällheten i lagom portioner så mängden ingredienser blir rätt? Receptet för snällhet är individuellt, det går inte att kopiera någon annans recept till punkt och pricka, ty de ingredienser som snällhet innebär behöver även er egen personlighet.   Ni kan dock inspireras av andra som ni tycker är snälla människor och sedan hitta er egen variant av denna snällhet. 

Så går då snällhet att läras ut? Det är en svår fråga att svara ja eller nej på, ty snällhet är en egenskap, som ni förvärvar men ändock redan bär inom er, så ni kan lära er av varandra.  När ni känner hur gott det känns i hjärtat när någon är snäll mot er kan ni välja att ge vidare av denna snällhet och känsla. Ni kan även se att när någon annan är snäll mot någon hur det skapar en gemenskap och glädje, som ni gärna vill delta i. Så på så vis kan ni lära er att vara snälla. Men det som kommer inifrån er när ni sedan är snälla, det är ert och inte inlärt från andra. Så snällhet ger snällhet.

Att vara snäll istället för dum är inte detsamma som att vara dumsnäll. Om ni är snälla mot någon som inte är snäll mot er tillbaka glöm då inte att er snällhet inte var onödig. Om andra bemöter er snällhet med mindre snälla beteenden, ändra då ej ert beteende utan ändra bara vem som blir mottagaren för er snällhet. Så att vara snäll mot någon som ej ger tillbaka bör inte leda er in på en väg av att ni ej heller är snäll. För det ni känner när någon inte är snäll mot er, det är då så nästa person kommer känna inför er. Så våga vara snälla även i en värld där inte alla är snälla och välvilliga, men välj vem ni ger er snällhet till. För varje gång ni är snäll mot någon annan, så har ni givit den personen och er själv en gåva. Men om ni ger en present till någon som de ej uppskattar, ge då inte en sådan present till den personen igen. Den personen är då inte mottaglig för den presenten, snällheten. Men det betyder ju inte att andra inte är det. Någon annan hade kanske blivit själaglad för just den presenten ni valt ut.

Så försök att bara vara och vara snälla mot er själva och er omgivning, och försök så omge er med människor som är snälla mot er och som inspirerar er att vara snälla mot dem. Det är via snällhet ni lär er vilka ni tycker om att umgås med och vilka som tycker om att vara med er. När snällheten flödar åt alla håll är ni där ni ska vara. För att ge och ta emot, det är konsten att vara snäll mot er och andra.”

Kontakt. Facebook.

Publicerad av Annmari Dohnfors, 2018-03-11 19:17

Varför får inte alla vara med och leka? Hur kan vi göra för att minska mobbning bland barn?

Förra veckan berörde vi ämnet ”mobbning” och valde då att fokusera på när den äger rum bland vuxna, och nu går vi vidare och tittar på mobbning bland barn.  Det som nu blir tydligt är frågan; ”hur kan vi förvänta oss att barn inte ska utesluta och mobba varandra, när så många vuxna utsätter varandra för det?” Det finns inget enkelt svar på den frågan, men det bästa vi kan göra är att försöka vara uppmärksamma på våra och andras barn, att intressera oss för dem och vad som sker i deras liv. Det bästa viset att få insyn i barnens värld är, att barnen bjuder in oss och inte att vi snokar.

Ingen föds varken som mobbare eller en som blir mobbad. Det beror på hur vi uppfostrats, på vilka människor vi möter på vår väg, och vilka erfarenheter vi får, som blir det som formar våra personligheter. Så valen vi vuxna gör påverkar barnen i vår närhet. Våra val kan inte helt skydda dem från sig själva och varandra, men väljer vi att vara reko och lyssnande, så ökar vi chansen att våra barn för detta arv vidare och väljer att vara goda vänner, lyssnande och lyhörda. Att kunna upptäcka om de själva eller någon annan blir utanför och/eller mobbas.

När vi vågar se och inte blundar för våra och andras barns förehavanden så ökar chansen att vi kan ge barnen verktyg för att klara skolgårdens ibland tuffa kultur. Vi får inte blunda för varken om våra barn tillhör de mobbade eller de mobbandes skara.  För det är inte lätt att inse att ens älskade barn inte får vara med och leka, att de mobbas och trycks ned, men det är likaså svårt att inse att ens älskade barn är någon som trycker ned andra barn. Men om vi vuxna kan möta varandra utan att bråka om vems barn som gjorde vad, så kan vi lära barnen att inte ge sig på varandra.

Det är inte lätt och det fungerar inte heller alltid, men konfliktlösning börjar hos oss vuxna, och det är den enda möjliga vägen. När det inte går att lösa konflikten, så kan det behövas en ”time out” och sära på barnen för att alla ska få chansen att må bra.

Mobbning har alltid funnits, det är bara uttrycksformen som förändrats genom åren. Nu sker det även mobbning via sociala medier, och det kan försvåra det för de mobbade barnen. Det är så mycket lättare att vara elak när man inte är öga mot öga med den man gör illa. Dock är dessa medier också en väg att möta nya vänner. Så vår uppgift här blir att vara vuxna och inte mobba varandra eller de mobbande barnen för då lär vi bara mobbarna att det är enda vägen nå makt. Så att fundera på vad vi kan göra – och att aldrig ge upp – det är vårt ansvar.

Ä-post (se Hannahs förmåga):

Mobbning mellan barn är inte alltid så lätt att definiera. Det räcker ofta med att mobbaren retar sig på något hos någon till och med ett namn eller ett udda karaktärsdrag och så är mobbningen i gång. Barnen runt om väjer då ofta sida. Ingen vill själv bli mobbad, så att sluta sig till mobbaren är ofta en följd av de andra barnens rädslor, att bli ensamma och utsatta. Sådant händer så anklaga ej barnen som sluter upp. De är bara rädda små barn.

Men de vuxna på skolan måste vara uppmärksamma och se interaktionen mellan barnen. Visa dem att trycka ned inte är vägen. Att tro att makt är samma sak som att vara populär är inte hela sanningen. Ty den makt, som mobbning ger är en makt som fruktas ej högaktas. Och den makten är byggd på falska grunder, och vinner aldrig i längden. Det är därför mobbaren ofta eskalerar sin mobbning, för om hen ej trappar upp den förlorar hen sin makt.

Så visa att barnen har stöd, att ingen står ensam. Om mobbaren får rätt hjälp kan även denne komma till insikt. Det är så viktigt, att detta tas upp i tidigt skede, så mobbaren ej växer upp och fortsätter mobba vuxna och kanske till och med barn, när hen är vuxen.

Allt som skett har skett. Men visa att valen framåt inte är avlagda. Så fram med hoppet, inte rädslan, så finns chansen till en ny start.”

Kontakt. Facebook.

Välkomna tillbaka nästa vecka!

 

 

Publicerad av Hannah Dohnfors, 2018-03-04 18:46