Är det så att vi föds med en personlighet?
Alla är vi personer och vi har våra personligheter. Men vad är det som avgör dessa personligheter? Det finns många tankar kring det, men inget enkelt entydigt svar. Dels har vi flera ”personligheter”, som lockas fram i olika sammanhang och med olika personer, och dels så fortsätter vi att utvecklas som människor livet igenom.
Det finns redan mycket skrivet i detta ämne. Man talar om sexton olika personlighetstyper. Forskningen fokuserar i stor grad på arv och miljö. Vi vill lägga till en dimension om själen. Hur pass befäst är denna själens personlighet? För personligheten är ju ändock högst personlig. Ingen av oss är exakt som någon annan. Vi kan dock ha mer eller mindre liknade personlighetsdrag, intressen och talanger.
Så då till frågan : Är det så att vi föds med en viss personlighet, som inte bara påverkas av arvsanlag. Det är vad vi tror, att vi har en ”egen” del inom oss som vi kan välja att kalla själ eller själv eller personlighet. Att detta är något som ligger till grund till vilka vi är. Men inte ens detta är konstant utan i ständig förvandling, för inget i livet står ju någonsin helt still, varken tid eller människor.
Så vi har möjligheter att utvecklas genom livet och att ”vässa” våra personligheter på samma vis som vi kan ”vässa” våra talanger och Cv:n. Det som dock känns viktigt är att vi behåller vår kärna, den vi är, och inte väljer bort oss själva i tro att det är bättre att vara någon annan, (som mytomanen, som vi snart tänker titta närmare på).
Men om vi ändå nämner några olika varianter av personligheter…
Vi har den som alltid tror sig ha rätt. Det spelar ingen roll om hen motbevisas.
Sen har vi den som är så envis och fastnar i detaljer som kan tyckas ovidkommande, att denne åter cirklar tillbaka till något den hakat upp sig på… Ett sådant ”möte” fick mig att ”hitta på ett nytt ordspråk” … ”Det är som att tala med en vägg…fast värre…då hen säger emot.”
De finns de utåtriktade människorna… Många av dem oerhört charmerande och entusiasmerande. Dock finns det där en variant, som då kan bli mer påfrestande.
Och så har vi de introverta och som inte visar så mycket av sig själva. De som är uppenbart blyga, medan andra som också är blyga tyvärr kan uppfattas som dryga. Och på tal om dryga så finns det givetvis gott om dryga också, men som då inte tillhör de introverta. Ja listan på personlighetsdrag kan göras lång men det blir bara långrandigt att räkna upp…
Så innan vi lämnar över till Änglarna väljer vi att avrunda med vår teori ”ja vi föds med vårt jag, vår egen personlighet som dock kan utvecklas och modifieras under hela livets gång” Ofta kan vi tycka oss se en personlighet framträda redan hos en baby, men här kan det ju vara svårt veta om det verkligen är så, eller om det är något vi som vuxna närstående tillskriver babyn.
Ä-post (se Hannahs förmåga):
”Alla människor är unika hur lika eller olika ni än må tyckas vara? Om ni föds in i en familj kommer ni tveklöst att påverkas av hur era föräldrar och eventuella syskon är. Men inte bara det, för ett barn som ej växer upp med sina biologiska föräldrar eller syskon påverkas också tveklöst av sina nära och kära. Den eviga frågan om arv och miljö går ej att besvara med exakta procenttal av vad som påverkar mest. För allt handlar inte om det, utan att varje människa bär på varsin unik själ. Denna själ kan också översättas i personlighet.
När de små bebisarna föds till jorden kan det redan synas vilken personlighet de besitter. Vissa barn har lättare till tillit och skratt, medan andra barn har oftare svårt att hitta lugnet i sig. Så vägen till att bygga upp ett ”jag” börjar redan innan ni föds. Ty ni är ni, och ni bär med er er själva när ni föds.
För att illustrera detta kan ni titta på dem som föds som s.k. ”underbarn”, genier. Vissa barn kan exempelvis spela hela symfonier felfritt, trots att de inte övat en längre tid, Medan andra kan öva och öva och aldrig sätta dessa toner rätt. Vad beror det på? Somliga skulle säga att det är ett” tidigare-livminne” som förkroppsligades över i detta liv. Andra skulle kanske fokusera på att detta är en unik men slumpmässig egenskap. Det finns inga exakta svar på varför vissa har en fallenhet för något och andra inte. Detta är dock en talang och icke själva personligheten. Men era talanger talar även om era personlighetsdrag.
Er själ, er personlighet är bara er, men genom möten med människor, kommer ni att forma och omforma era personligheter. Ni kan slipa av de vassa kanterna och bli mindre svart-vita, eller så väljer ni att öka på er kantighet, och bli mer bestämd och inte låta andra påverka er. Personligheten är något som är i ständig förändring, men det är ni själva som styr, sitter vid ratten och kan lägga in handbromsen. Om ni märker att ni är på fel väg kan ni backa, och ni kan köra tills ni hittar dit ni vill nå. Gällande personligheter, så kan ni aldrig ge någon annan plats i förarsätet. Ni kan vilja det, andra kan vilja ta över ert körkort. Men ni är egentligen den enda, som har bilnyckeln och kan ta er dit ni behöver komma.
Kanske är ni osäker på vem ni är, vad ni vill och hur ni kan hitta dit. Då är det viktigaste att inte försöka ta samma väg som någon annan, för att ni tycker att det varit så lyckat för dem. För ni är ni och er väg är en annan. Visst finns det fler filer som ni kan köra parallellt med någon annan, men någon gång måste ni svänga av på er väg. Där är det viktigt att låta er egen själ vara med att hitta den ni är. För att sedan veta vart ni skall, behöver ni veta var ni kommer ifrån.
Så det som börjar i livets första stund, den ni är, den bär ni med er hela livet. Ni kommer utvecklas på gott och ont, men ni har er egen kärna och det är den själen/personligheten ni bär med er. Den kan dock tappas bort på färden genom livet och då behöva hittas igen. Och när ni hittar den sluta aldrig köra, för personligheten utvecklas, och det ger alltid en väg framåt, inget stopp, ingen återvändsgränd utan nya vägar.”
Välkomna tillbaka nästa vecka då vi tittar närmare på hur vi bäst kan bemöta varandras personligheter!