Ordet svartsjuka är ett väldigt passande namn, För det är verkligen en sjuka, en mörk sjuka. Och den får bäraren av den att tänka “mörka tankar”. Ingen doktor kan bota denna sjuka om inte bäraren själv vill det. Och när svartsjukan väl blivit inneboende, så behövs det ett eget aktivt val att säga upp den.
Så om svartsjukan nu ligger där i sjukhussängen och väntar på besök… Kommer du då att besöka den? Om du gör det, vad ger det då svartsjukan för signaler? Jo dels uppmärksamhet och vänskap, så svartsjukan känner sig utvald och ompysslad. Men en ompysslad svartsjuka växer sig starkare och “friskare” i sin sjuka, det vill säga den får en sjukdomsvinst. Väljer du att sända blommor, “krya på dig” så kan den också gro.
Men om du istället säger; “Svartsjukan, jag har inte lust att hälsa på dig. Jag vill inte smittas av dig. Om jag en gång hittar ett vaccin mot dig, då kan jag hälsa på dig, men inte än.” Vaccinet är nog tillit och kärlek, men det biter inte förrän svartsjukan har lämnat rummet, och du har sagt “hej då” till den.

Ä-post här under: (se Hannahs förmåga)

“Svartsjukan är inte stark eller trygg. Den är en orolig liten parvel, som likt oron göder sig själv med din hjälp. Svartsjukan är ett tecken på en tillitsbrist till sig själv och till sina kära. Luta er inte mot svartsjukan, ty då faller ni pladask, då svartsjukan är lömsk och den förflyttar sig hela tiden. Då ni tror att, “nu har den stannat och står stadigt, nu kan jag vila mig mot dess axel”, se då till att inte göra det misstaget, för svartsjukan kommer ej att stå kvar och fånga upp er. Och då faller ni än längre ned, vilket leder till än mer brist på tillit. För kan ni inte ens lita på er egen svartsjuka, vem kan ni då lita på?

Svartsjukan på fest, sedd genom svartsjukans ögon

Svartsjukan på fest, verkligheten

Då svartsjukan är oberäknelig, så finns det en risk att ni istället orättvist uppfattar den som är föremålet för er svartsjuka som oberäknelig, och att denne inte förtjänar er tillit. Så fokus går då till, att hitta saker ni kan misstro den andra om, och att ni letar i stort och smått, tills ni hittar något, att rikta misstankar mot. För alla bär ni på hemligheter. Ingen vet exakt vad, som försiggår inuti någon annan människa. Svartsjukan försöker dock få kontroll över den andre, så att ni kan känna er lugna. Men vad ni inte märker då är, att det är svartsjukan som kontrollerar er, och ni som då försöker kontrollera den andre. Men det är svartsjukan, som då håller i alla trådarna. Och vi har ju kommit fram till, att svartsjukan är opålitlig och nyckfull och ute efter egen vinning. Så att lägga ert och er partners liv i händerna på en sådan individ, är väl allt annat än tryggt?

Ska svartsjukan få styra era liv? Den kan det ej, om ni ej bjuder in den. Den smiter aldrig in bakvägen. Svartsjukan kommer med en inbjudan, men bjuder ni in den, kommer den utan tvekan. Svartsjukan är den första att svara på er inbjudan.  Och han kommer ta över festen, lämna er i ett hörn, och flirta med alla andra, så ni blir ännu mer svartsjuka, och får era misstankar bekräftade. Men kom ihåg att det är er svartsjuka, som flirtar, ej er partner. Så skilj dem åt. Du är du, din partner är sig själv och svartsjukan är din “vän”, inte din partners. Så försök en annan gång, att inte bjuda in svartsjukan. Vem vet, kanske blir du då festens drottning?

Lys av egen kraft. Att vara svartsjuk är, att låta andra styra era liv, era val. Det är inte så det bör vara. Låt svartsjukan bli portad och var er egen dörrvakt. Så är ni tryggare.

Svartsjuka grundar sig i dålig självkänsla, dock sammanblandad med ett visst egenvärde. Ty att vara svartsjuk innebär, att man tycker man har rätt till kärlek, inte att man är helt oduglig och ej förtjänar kärlek. Men blanda ej ihop svartsjuka med kärlek, ty de är varandras motsatser.

Kärleken är fri och älskvärd. Den lämnar ingen oberörd. Svartsjukan är kontrollerande och den lever sitt eget liv. Men ingen är offer för sin svartsjuka. Att ta kontroll över svartsjukans kontrollbehov, det är kärlek. Ser ni skillnaden? Kärleken kan kontrollera svartsjukan, men svartsjukan kan aldrig kontrollera kärleken. Ty kärleken är fri, en gåva och ett privilegium, som ej kan tvingas eller kontrolleras fram.

Svartsjukan binder kärleken och låter den dö i ensamhet. Så svartsjukan bedrar er och er älskade. Den har ihjäl det heligaste av band, kärleken mellan människor. Svartsjukan föds och göds av det. Men då stå ni ensamma kvar, och vem ska ni luta er på nu? Har kärleken dött, finns väl inget att vara svartsjuk på? Så således kan ni ej låta er vila i dennes famn. Svartsjukan kommer aldrig vara er trygghet. Så kom ihåg; kärleken är fri, svartsjukan är bunden. Bandet av kärlek är inget man kan ta på, det är ett osynligt band och det kan strypas av svartsjukan. Men svartsjukan säger adjö då ni slutar tro på den.

Kärleken lura er ej, men det gör svartsjukan. Men inte förrän ni se det, kan ni välja vem ni kan lita till. Svartsjukan kan tala för sig själv, likt en psykopat, men svartsjukan ljuger också, som en psykopat för egen vinnings skull, medan kärleken bara är. Men så länge ni lyssna till svartsjukans lögner, se och känner ni ej kärleken. Så våga säga: “svartsjuka, du är inte inbjuden till min fest! Du är portad! Med dig gå då kärleken.”