När vår uppfattning om oss själva inte överensstämmer med verkligheten och/eller andras uppfattning av oss… Hur kommer det sig? Vad kan vi göra för att rätta till det? Hur kan vi upptäcka det? Alla har vi en bild av oss själva, och den bilden kan vara ”bättre” eller ”sämre” än hur andra ser oss. Vem har då rätt?
När vi tillräckligt många gånger får höra att vi är bra på något, så bör vi försöka kunna ta in det och bilda en ”ny” självbild efter det. Om vi däremot ständigt får hintar om att vi inte är så briljanta som vi kanske tror på något vi gör, så bör vi likaså ta det till oss, och se vad vi kan lära. Visst gäller det att vi ska lita på oss själva och vårt eget omdöme också, men det finns ändå ”strength in numbers” som det sägs, det vill säga om många människor säger en sak, så kan det vara värt att pröva deras bild.
God självbild är alltså inte detsamma som gott självförtroende. Att ha en dålig självkänsla gällande något vi faktiskt inte kan, kan vara en god självbild. En god självbild kan vi endast få när när vi bedömer oss själva med samma måttstock som vi bedömer andra, varken strängare eller mildare.
Ofta kan vi fortsätta ha en bild av oss som kanske en gång var sann, men som inte längre är det. Till exempel var jag blyg när jag var liten, det tog mig längre tid att bli av med den självbilden än det tog att bli av med blygheten i sig. Alla ni läsare kan säkert hitta egna såna exempel. Så likt allt annat behöver vi modifiera vår självbild vartefter vi förändras som människor. Vissa människor kan vara så upptagna med att påpeka hur snälla de är, att de glömmer att detta att vara snäll är en egenskap, och i våra handlingar märker andra ändå om vi är snälla.
Någon som själv gnäller kan reta sig på andra som gnäller, och inte märka sin egen klagovisa. Ja det finns otaliga exempel på beteenden där vår inre självbild inte stämmer överens med verkligheten. Vad gör vi då vi har en självbild som inte speglar det vi tror? Jo tricket är att spegla sig både inåt och utåt och välja att se helhetsbilden, för att hitta vad vi kan kalla en balanserad och nyanserad självbild.
Ä-post (se Hannahs förmåga):
”Ingen av er människor kan någonsin vara säker på att ni uppfattar er själva likadant som andra uppfattar er. Dels för att alla människor ej heller uppfattar er helt likadant, och dels för att ni aldrig kan uppfatta er helt genom andras ögon. Detta på gott och ont. Ty om ni lider av en skev verklighetsuppfattning och tycker att ni är sämre än ni är, så vore det önskvärt att ni litade till andras ord och uppfattning om er. Men det goda i det hela är att ni ej behöver tro på någon annans dåliga uppfattning om er, inte genast ta den för en konkret faktisk sanning. Kan ni se det?
Så som med allt annat, så finns det ingen homogen definition, en checklista på vad som är bra och dåligt, rätt och fel. Ni är den ni är, och var och en av er är unik och speciell. Så hur kan det då komma sig att ni aldrig känner igen er i den beskrivning som andra tycks ha av er? Mycket av er självuppfattning grundas i barndomen. Har ni levt ett tryggt och någorlunda stabilt liv kanske ni är benägna att tro er själva om att vara bra, att vara ok som ni är, att klara att veta att ni kan lyckas och misslyckas och ändå vara lyckade. Ni behöver inte lika mycket bekräftelse från omvärlden, för att verifiera er inför er själva. Detta är ett eftersträvansvärt mål, och det går att uppnå även om ni lidit av en dålig självbild.
Har ni växt upp i turbulenta förhållanden är ni mer benägna att vänta på eller till och med leta efter katastrofer. Ni kanske tar ansvar över sådant som ni ej kan styra, ni kan få en självbild av att ni är extremt dåliga och därför händer det hemska saker runt er. Men på samma gång när ni tar på er ett ansvar ni ej äger, så har ni en skev verklighetsbild. Kan ni se det?
Det finns ytterligare många exempel på hur er självbild formas genom åren. Men frågan är ju också; hur vet ni om ni har en skev självbild? Det första ni måste göra är att ”testa” den bild ni har av er på andra människor. Se om de uppfattar er likadant, och vara beredda på att ompröva er bild om det är tydligt att andra ser med andra ögon. Till exempel om ni har en tendens att tycka att ni är sämre än ni är, kanske i arbetsliv eller i en hobbyverksamhet. Om ni ständigt får beröm behöver ni tänka över om det inte är dags att lita till dessa komplimanger och börja känna att ni är bra.
Ni kan kanske tycka att ni är fula och ständigt oroa er för vad andra tycker om er. Om ni sen får se att ingen eller nästan ingen annan tycker som ni, bör ni försöka kunna acceptera att era ögon ser ”fel”. Men inte förrän ni testar er tes på andra kan ni pussla ihop er till en verklighet som inte tiltar och tippar över i varken osäkerhet eller dryghet. För det finns alltid två sidor av myntet. Och för varje osäker människa finns det de som är uppblåsta och har ett ego stort som solen. De som aldrig kan göra fel, vara fel. Så fort något går fel är det fel på alla alla andra. Dessa människor har inte kontakt med verkligheten, då de ej står med fötterna på jorden. Insikt i dessa fall är inget som ramlar över dem. De är vanligtvis ej reflekterande, och därav har de sällan ens en tanke på att kunna ha en skev uppfattning av sig själva, och att verkligheten är mer balanserad än vad de är.
Allt handlar om att våga ifrågasätta er uppfattning om er själva och er verklighet, att ni är öppna för att lära er om er själva och andra. Det är genom att ta in information och pröva sig fram som barn lär sig nya saker. Om ni som vuxna kan lära er att lära er på samma vis som barnen gör, så kan ni också lättare förändra det, som ni anser vara värt att förändra och att förstärka det ni anser vara värt att förstärka. Barnen kan vara osäkra och pröva sig fram till att sedan bli tvärsäkra och till slut landa i en balans av att veta att de kan mycket men har mer att lära. Det är detta som är vägen för att hitta en så sann självbild ni kan. Kliva ut i världen på vingliga ben, ramla och ställa er upp igen. Lära och leva och inte enbart tro på alla andra, men vara öppna för det, att veta att ni inte vet allt.
Hur länge ni än lever, hur många gånger ni än tror att ni kommit fram till sanningen om er och andra, så kommer ni alltid att kunna lära er mer, ändra uppfattning och självbild.
Så vem är ni egentligen? Svaret är er själva, men vad det nu än må vara…”
Välkomna tillbaka nästa vecka!