Vad gömmer sig i mobbaren?

Vi har valt att ta oss en lite närmare titt på mobbning: kan alla bli mobbade och kan alla bli mobbare? Eller är det alltid en viss sorts människor som blir mobbade och en viss sort som blir mobbare?

Det har gjorts diverse experiment kring detta. En gång fick ett litet gäng tonårsflickor i uppgift att samtala om något som jag nu glömt vad det var. Det handlade om personliga erfarenheter. De visste att de blev filmade och att det var något slags experiment, men vad fickorna inte visste var att två av tjejerna bland dem var skådespelare. En av dem skulle utsätta den andra skådespelaren för mobbning. Hon trappade under experimentets gång upp mobbningen och försökte få de andra helt ovetande tjejerna att haka på och vända sig mot den tjej, som blev utsatt för en kränkning. Skrämmande nog var det bara någon enstaka som helt motsatte sig att delta i mobbningen, några försökte hålla sig neutralt utanför, och flera hängde på mer eller mindre aktivt i vad den skådespelande mobbaren gjorde mot det skådespelande mobbningsoffret. Vi lämnar här över till Änglarna och ser vad de har att säga om ”Mobbning”.

Ä-post (se Hannahs förmåga):

”Både den som mobbar och den som blir mobbad, bär egentligen på samma hemlighet. För mobbaren döljer sin sanna natur och trycker ned sitt offer, som då i sin tur hämmar sin personlighet, för att inte bli mobbad och sticka ut. Mobbaren är en liten person, som hävdar sig genom att trycka ned andra. Den mobbade är inte en liten person, men när hen trycks ned känner hen sig liten. Så skillnaden och likheten är mången.

Så vilka blir då mobbare? Jo de som är osäkra och vill dölja det. De som är avundsjuka och vill ha mer. De som själva tryckts ned. De som har möjlighet och har behov av makt.

Vem blir då mobbad? Jo den som vågar vara sig själv. Den som vågar vara annorlunda. Den som står stark i sina egna värderingar. Den som är ett hot, men ändock är osäker på sin styrka. Då kan mobbaren bli handsken till den mobbades hand. Vad som sker är då ett spel dem emellan, ett mönster och det som sker är, att andra hakar på. De som ej själva mobbas sluter upp på mobbarens sida. Den som inte gör det och vågar stå upp för den mobbade, blir ofta själv ett offer.

 Men den enda vägen mobbning kan stoppas på är, när alla andra enas och blir en stark enhet, en grupp, som väljer modet och då får genomslagskraft. Att börja mobba en mobbare gör dock ej situationen likvärdig, ty ingen bör utsättas för mobbning, ej heller den som själv mobbat. Det enda sättet de lär sig av sina misstag är, att bemötas med styrka och kärlek, och inte av hat. Den som mobbar bär så mycket hat inom sig, så hat är hen van vid, men att bemötas av styrka och kärlek det skakar om. Det kan nå in, och det är oavsett det enda rätta för den som står upp för sig själv. Offret ger då mobbaren en chans att bättra sig. Har mobbaren ej mod, så får hen ej den lärdomen. Då fastnar hen i sitt mönster. Men den mobbade blir då fri.”

Hur är det med mobbning bland vuxna? Hur uppstår den och vad kan vi göra för att få den att minska?

Mobbning handlar mycket om att skaffa makt, och det sker både bland vuxna och barn, i skolor och på arbetsplatser.  När mobbning sker på en arbetsplats är chefen ofta svag, och mobbaren ofta en underställd , som utnämnt sig själv till informell chef och som använder mobbning för att få igenom sin egen agenda att styra.

Mobbning kan ske subtilt genom blickar, gester eller suckar, eller mer tydligt med förlöjligande av någon, med förtal bakom ryggen eller öppet inför andra. Eller så sker det genom att utesluta någon eller undanhålla information för någon.  Olika anledningar att någon mobbar någon annan kan vara avundsjuka, eller att personen känner sig hotad i sin position, kanske vill personen vinna mark och makt och få en viss person ur vägen, eller så vill mobbaren av någon anledning helt enkelt visa sin makt.

För många år sen var en väninna till mig utsatt för svår mobbning. Hon hade aldrig tidigare mött detta. Hon var en glad, trevlig och mycket social person med många vänner. Hon hade inte haft några som helst problem på tidigare arbetsplatser, varken med kollegor eller med chefer. Kort sagt så var denna kvinna en lättsam och positiv person. Så började hon på ett nytt jobb och fick där ett bemötande hon aldrig tidigare upplevt. Det första hon la märke till var att kollegorna undvek att sätta sig bredvid henne på lunchrasten. Sen märkte hon hur samtalen tystnade när hon kom i närheten av några kollegor. Hon blev till en början förvirrad, hon hade ju aldrig varit med om något liknande, så hon tänkte att det kanske var något inbillade sig. Men hon började så småningom förstå att hon faktiskt var utsatt för mobbning. Det framkom också efter ett tag att det hade förekommit mobbning förut mot min väninnas företrädare, och att det var därför hon lämnat sin tjänst. Min väninna fick inte heller den hjälp av arbetsgivaren som eventuellt hade kunnat leda till lösning av mobbningssituationen, så hon slutade också sin tjänst. Förmodligen kom även min väninnas efterträdare att bli utsatt för samma kränkning. För att komma till rätta med en mobbningssituation som denna, där mobbningen ”gått i arv” krävs hårt arbete, det är en lång process med ändring av hela strukturen.

Det är mycket viktigt att de som varken är utsatta för mobbning själva, eller själva deltar i mobbning av någon annan, vågar träda fram och agera och inte bara stå bredvid och se på.

Vi lämnar åter över till Änglarna och ser vad de specifikt har att säga om mobbning bland vuxna.

Ä-post:

”En vuxen människa förväntas vara en mogen människa. Men alla vet ni att så inte alltid är fallet. De som blir mobbare är de som fortsätter att vara barnen på skolgården, de som bråkar om vems leksaksbilen är. Där det gäller att inte ge någon något man själv vill ha.

En mobbare väljer sitt mobbningsoffer av olika orsaker. Ofta är det en avundsjuka som ligger till grund, framför allt i vuxenmobbning. En människa som kan vara ett hot, någon som kryper under skinnet på den egentligen osäkre mobbaren. Mobbaren är skör och för att ej själv gå under, söndrar hen andra. Men frågan är vem som är mest trasig.

Mobbaren gör val i varje stund. Det går att avsluta en påbörjad mobbning. Så mobbaren väljer varje gång mobbning före vänskap. Valet är inte i framtiden. Valet är nu. Om mobbaren tro att hen inte kan/får sluta det hen påbörjat, så tror mobbaren fel. För valet är nytt, och det går aldrig att skylla på att det är gjort.

Mobbare tar ej ansvar för sina egna liv. För fokuserar man på sig själv (ej i självisk bemärkelse), så behöver man inte trycka ned andra för att må bra, känna sig stark och värdefull. Tvärtom, för varje ont ord och ond handling, som etsat sig in i mobbaren, såväl som in i den mobbade, så mörknar mobbarens innersta. Och det ljus hen försöker släcka i sitt offer är egentligen mobbarens eget ljus som försvinner. För hat och rädsla binder mörker, och det är vad mobbaren lever på.

Så finns det inget ni kan göra? Jo om ni vet att någon mobbas, våga då lyssna på både den mobbade och mobbaren. Gå ej in ”bråket”, men stå ej heller utanför och titta på. Tala om att ni ser en oförrätt och visa att mobbning alltid är fel, en oförrätt som inte är rätt. Känn in vad ni känner i stunden. Ty varje individ är unik, så det finns ingen mall att följa, ingen bruksanvisning. Det enda rätta är värme, förlåtelse och kärlek, samt att visa att detta ej är okej. Livet är inte menat att slösas på hat och förtryck, utan trygghet. Det räcker med en människa som mobbar, men så även en som säger stopp. Så varje individ kan göra en förändring och rädda liv.”

Kontakt. Facebook.

Välkomna tillbaka nästa vecka då vi fortsätter på tema ”Mobbning”, men tittar då specifikt på mobbning bland barn.

 

 

 

 

Publicerad av Annmari Dohnfors, 2018-02-25 16:45