För oss känns det självklart att vi lever flera liv, att vi återkommer till jorden för att här i den fysiska världen kunna utvecklas genom de erfarenheter vi får i relation till andra människor och med de olika förutsättningar vi kan tänkas ha i våra olika liv. Vi tänker att när vi befinner oss på andra sidan så sker det också där en utveckling av själen, men att det sker på ett helt annat vis än här, att vi där klarar oss utan en fysisk kropp och en fysisk omgivning.
Vi tänker att vi behöver komma hit till den fysiska världen och vara i en fysisk kropp, för att det skall vara möjligt att kunna känna känslor, smärta, glädje, sorg, ilska mm och via dessa känslor utvecklas. Vi behöver känslorna för att upplevelsen av konsekvenser av våra handlingar ska leda till att vi lär oss av dem. De som får en NDU (nära-döden-upplevelse) efter ett självmordsförsök berättar inte sällan om känslan av att problemet man brottats med i livet, och som var det man ville komma ifrån genom sitt försök att avsluta sitt liv, fortfarande är kvar, men att man inte längre har en fysisk kropp och fysiska förutsättningar för att kunna lösa detta problem.
Så om vi nu behöver leva flera liv för att utveckas på själsnivå, måste vi då inte komma ihåg våra lärdomar från respektive liv? Nej där anser vi att det är precis tvärtom, att vårt medvetna jag ska glömma dem, medan de däremot göms och koms ihåg i vår själ. Det händer att vi människor får spontana minnen av tidigare liv, en annan tid, men att detta nog då sker för att vi av någon anledning behöver det i vårt nuvarande liv. För olösta knutar från tidigare liv kan ställa till det för oss här i vårt nu, och då kan det vara både läkande och befriande att ta tag i de minnen som kommer upp antingen spontant eller genom hypnos. Ofta kan även svåra fobier spåras till att ha ursprung mycket långt bak i tiden, och då man funnit ett sådant samband finns det gyllene möjligheter, att i nutid läka det som hänt för kanske århundranden eller ännu längre sen.
Författaren och psykiatern Brian Weiss har skrivit flera böcker om hur han i sitt arbete med klienter använt sig av hypnosterapi och där patienten kommit tillbaka till att minnas tidigare liv. I första boken ”Många liv, många mästare” får man följa hur författaren och läkaren genom patienten Catherine gör erfarenheter som inte bara förändrar hennes liv utan även hans. Catherine led av mycket svår ångest och handikappande fobier, och läkaren gav henne hypnos för att försöka hitta bakgrunden till dessa problem. Catherine började under hypnoserna berätta om möten med ”Mästarna” och om händelser från andra tidsåldrar och hennes fobier löstes upp efter hand. Brian Weiss hade själv inte tidigare haft tankar kring reinkarnation, men genom Catherine och hennes möten med Mästarna” började han tänka om. Något som verkligen fick honom att göra det var då Catherine under hypnos berättade om något som Mästarna ville säga till honom. Budskapet rörde något mycket personligt om Brian, något som Catherine absolut inte hade en aning om. Brian Weiss ändrade så småningom sitt sätt att arbeta med patienter och medvetet använda sig av hypnos för bearbetning av tidigarelivminnen i syfte att läka fobier i nutid. Man har också upptäckt att denna positiva läkning kan ske även om varken patient eller läkare tror på reinkarnation.
Precis som Änglarna här nedan säger, anser vi att man inte ska rota i det förflutna bara för nöjes skull. För tänk om vi skulle komma ihåg alla människor vi mött i tidigare liv… hur skulle det vara om man skulle se på sin son och samtidigt ”komma ihåg” honom då han var farmor, och kanske inte minnen från bara ett liv, kanske man också då i sonen skulle sin gamla lärare eller till och med en fiende från något mycket gammalt liv? Det skulle vara mycket förvirrande och helt ohållbart, när den eventuella första känslan av fascination lagt sig.
Så vi anser som Änglarna säger att vi ska leva våra liv här där vi är, och så kan vi när så är befogat ta en titt i backspegeln och då för att få lite hjälp på den väg vi nu går.
Vi båda har flera minnen från tidigare liv, minnen vi berättar mer om i vår kommande bok. Och vi har båda upplevt hur vissa möten med ”nya” personer genast givit en känsla av igenkännande, en känsla som kan vara både positiv och negativ.
Vi bad Änglarna ge se sin syn på reinkarnation, att vi föds just där vi föds, att vi känner gemenskap med vissa personer, som om vi känt dem i evigheter. Vi frågade också om hur länge vi är på andra sidan innan vi föds igen och om vi väntar in att födas ihop med andra, och om vår vistelse på andra sidan varierar beroende på om vi har mer eller mindre att lära där?
Ä-post: (se Hannahs förmåga).
”Vi har beskådat er genom liv och död och återfödsel, så för oss finns inte frågan om reinkarnation existerar. Vi vill däremot visa att det finns många svar på frågor kring reinkarnation. Varför reinkarnerar själar? Vad är det som styr era öden var ni föds, när ni föds, vilket kön ni föds till, vilken grupp ni föds in i och så vidare?
Så för att vara tydliga är reinkarnation inte vare sig en gåva eller ett straff. Det är inte universum som straffar er genom att sända er till jorden. Det är inte som Adam och Eva i bibeln. Det är ej heller en gåva ni får för att ni förtjänat den. Utan det är en del av era själars liv. Ni kan mäta liv från den dagen ni föds eller kanske från att ni blir till, till den dag ni dör. Men vi mäter livet i oändlighet för era själar lever hela tiden. Så ni är på en resa som sträcker sig så långt att ni inte är beständiga utan föränderliga, men ändock ni.
Så hur kan ni då tolka att någon föds till ett liv i fattigdom, krig, svält och till andra stora svårigheter och tillsynes inte har givits tur i livet? Om ni ser det som ett straff ser ni ej helheten, ty alla liv är värdefulla, alla själar är värdefulla och alla lärdomar är värdefulla. Så ett svårt liv är, likt som en svår hemläxa är en del av skolgången, ej ett straff från läraren och inget som bara ni valts ut för, utan något som alla elever måste igenom. Så det liv som ni ser som svårt kan vara värt det i långa loppet. Det som är den viktigaste lärdomen är att vara där ni är, även när livet är svårt. Inte drömma er bort till nästa liv och önska att det skall vara ett bättre liv. Då finner ni ingen ro varken nu eller sen. Ni kanske lever ett lyxigt liv, ni skapar ett liv ni drömmer om här och nu, och ni har en möjlighet som känns oändlig. Var då tacksam för det, men lev inte i rädsla att förlora det liv ni nu har.
Alla livsöden på jorden har en början och ett slut. Ni kan däremellan fylla detta liv med händelser, situationer, människor och minnen. Ni har olika stora möjligheter att skapa det liv ni önskar, men alla har möjlighet att vara verksam i sitt liv i sin död.
Så vad har ni då att lära? Varför kommer ni dit ni är, och hur kommer det sig att ni är där? Vi vill svara på detta, utan att för den skull styra in er i en enda tro. Ty det är viktigt med en öppenhet för livet och vad ni har att lära i livet. Så alla svar kommer ej att ges. Ni har er egen väg, som är endast er, och på denna väg kommer vi hjälpa er hitta till nästa vägskäl och till nästa. Vi kommer guida er mot det mål ni söker. Alla vägar går ej rakt, alla vägar kantas av sorger och glädje, kärlek och ensamhet, val och stillastående. Så när ni väl går på er väg, så skall era vägar korsas med dem ni är ämnade att möta, dem som ni går emot, går ifrån och de som slår följe på er väg.
När ni föds har ni olika förutsättningar, ni kommer genom att vara just där och då möta de personer ni är ämnade att möta. Om ni hade fötts ett år tidigare eller tio år senare, så hade ert liv inte blivit detsamma, även då ni vore densamma. För att allt skall passa in behövs en noggrann planering. Tänk alla människor och själar ni möter, hur alla dessa vävs in i era liv, och hur de i sin tur har andra i sina liv. Det är som ett stort pussel, som alltid behöver fler och fler bitar för att passa ihop.
Ni har val ni gör i livet, vissa väljer att orsaka andra smärta, andra orsakar sig själva smärta. Om ni väljer en väg att vara grymma mot andra, så kommer ni en gång att få uppleva denna känsla av grymhet, att uppleva känslan hos dem ni sårat. Även detta är inte ett straff, utan en oerhört viktig del i att lära er, att ni alla hör ihop, och att såra någon annan är att såra er själva. Att ta något från någon annan ger ej er det ni tagit. Att lämna efter sig kaos och förstörelse förstör inte bara för andra utan även för er, och det är det ni då får känna på.
Kanske behöver ni vara en längre tid på vår sida för att bearbeta vad ni gjort i livet, kanske vill och bör ni återfödas i en ny kropp strax efter att ni lämnat er gamla kropp. Det finns inga regler för hur länge ni är döda eller hur många liv ni har levt och kommer att leva. Det som är av största vikt är att leva det liv ni lever, att vara öppen för det. Ni kan ha mer eller mindre tydliga minnen från tidigare liv. När ni får en förnimmelse eller en déjà vu, var öppen för det. Om ni har problem i detta liv och att ni känner att det härrör från ett tidigare liv, så är det av godo att söka svaren. Men gör det ej för nöjes skull, ty livet ni nu lever är det enda liv där ni kan finns nöjdhet.
Var öppna, var nyfikna och lev väl i detta liv. Ni kommer att märka att vissa platser kommer känns som hemma och vissa människor kännas som om ni redan känner dem. Det kan vara platser ni får rysningar av eller platser ni älskar. Människor ni direkt känner en obeskrivlig närhet till eller människor ni retar er på bara de existerar, är inte alla gamla bekantskaper, men några kan så vara. Att ni har färdats genom flera liv tillsammans, ni har en stor familj som ni följer, och en själ kan känna igen en annan själ utan att veta vad de betytt för varandra genom tiden, men att ändock känna ett band. Så ge nya människor en ärlig chans, välj era vänner, er familj och era nära genom att känna dem och känna igen dem.
Lita på er väg, så kan ni leva och ändock lära er det ni skall lära er på vägen. All världens visdom ligger i allas era händer ty tillsammans är ni pusslet som kopplar samman världar, tider och själar i pusslet som blir större och större, och ständigt ger rum för nya pusselbitar i detta liv eller i nästa.”
Välkommen tillbaka nästa vecka.