Vi har tidigare skrivit om ”längtan”, vilken ligger mycket nära känslan vi har vid ”väntan” på något positivt. Väntan
kan både vara en väntan på något positivt och något negativt, eller bara en oviss väntan utan veta vad som komma skall. Ofta tänker vi på väntan bara som ett faktum, att vänta, men egentligen är väntan kapabel att skapa många olika situationer och känslor. I väntan kan det ligga förväntan, där vi är glatt spända på det vi väntar på, kanske likt ett barn inför julafton. Men väntan kan också bara vara en långtråkig väntan, där vi bara tittar på klockan och hoppas att tiden går.
Väntan kan också innebära oro eller stress, oro för att få ett dåligt besked, kanske något ”oväntat” eller så är stressen att vänta på något vi inte vet när det händer.
Att ge rum för väntan behöver inte bara göras genom ett ”väntrum”. Det bästa är nog när vi faktiskt gör något medan vi väntar, kanske något kul eller åtminstone något vi behöver göra ändå. Så väntan kanske inte är så rolig i sig, men utan väntan skulle vi inte lära oss skillnaden på då, nu och sen. Vi skulle inte få längta efter något som vi måste vänta på ska ske. Vi skulle inte heller lära oss hantera oron och stressen som väntan kan ge. Så väntan hjälper oss också att öva tålamod. Väntan, längtan och tålamod gränsar till varandra.
Om vi väntar oss att väntan ska vara långtråkig, så blir den det. Om vi förväntar oss att väntan är spännande så blir den det. Om vi våndas väntan så blir den fylld av oro och stress. Så vad väntar vi egentligen på? Livet levs även i väntrummet, så vi får försöka leva det nu och inte vänta. Det är nog vad vi alla behöver lära oss, nu eller senare.
Ä-post (se Hannahs förmåga):
”Vad innebär det att vänta? Det finns en uppsjö av uttryck ni använder er av som ”Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge”. Det ligger nog en viss sanning i det att lära sig vänta på det goda, må det vara en belöning eller för något gott att äta t.ex. lördagsgodis. Ty om det ni spänt väntat finns hos er allstunds, så behöver ni ej vänta eller längta eller för den delen lära er tålamod, lära er skillnaden på att ha och att inte ha något. Så på så vis är uttrycket gott och väl. En annan del av uttrycket är nog av praktiska skäl, att ”hitta på” att det är bättre att vänta, då det egentligen inte är möjligt att få det direkt.
Så har ni uttrycket ”I väntans tider”. Det syftar ofta på att någon är gravid och därför i ”väntans tider”, men i all form av väntan är ni ju ändock i väntans tider. Så vad innebär det då? Att vänta kan vara spännande och förväntansfullt, det vill säga något gott, något ni vet ni önskar er, kanske till och med vet ni skall få. Den väntan är positiv och hoppingivande.
En annan del av väntan kan vara att vänta på något besked, som kan vara positivt eller negativt. Ni kanske sökt ett jobb och väntar på att höra om ni fått det. Det kan således leda till ett arbete, vilket kan ge er det ni väntat på, eller så får ni ett negativt besked att ni ej fått arbetet. Väntan har varit lika lång, likaledes oroande som hoppfullt. När ni väntat i oro och sedan får ett negativt besked är det lätt att ni nästa gång i samma situation blir än mer oroliga för ni har redan blivit besviken tidigare. Om ni däremot fått glädjande besked, så har ni större tilltro till att även nästa gång väntan leder till något gott.
Väntan är något ni alla kommer behöva lära er att leva med, både det positiva och det negativa. Så vår önskan är att ni kan leva i väntans tider, inte bara vänta. Kan ni se skillnaden?
Att vänta passivt eller aktivt kan också vara olika.. Att vänta passivt det vill säga att inte själv söka det ni väntar på leder ej framåt? T. ex om ni inte söker jobbet, så är det sällan det hjälper att vänta på ett besked av arbetsgivaren🙂. Att vänta aktivt kan vara, att dels fråga om ni fått jobbet ni sökt eller att använda tiden ni väntar på svaret till att göra något annat.
När något är ovisst och ni ”bara” väntar på att något ska ske kan det orsaka en otrolig inre stress. För ni är då inte själva i kontroll att besluta när saker och ting skall ske. Här är det svårt att inte vänta och vänta och inte orka med annat än att vänta. Men även i dessa fall finns det en egen inre vinst i att försöka göra som det står i ”Sinnesrobönen”: “Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”
Att hitta tilliten att väntan leder till rätt plats, rätt tid och att ni vågar överlämna er tid till den tid det tar. Från väntan till skeende är den bästa och kortaste vägen förväntan.”
Välkomna tillbaka nästa vecka som handlar om ”Tålamod”. Så ge er till tåls🙂