Vi har i våra två föregående inlägg skrivit om hur vi på olika vis guidas från universum för att hitta vår väg. Hur universum placerar ut vägskyltar åt oss. Denna gång fortsätter vi med hur det kan ske genom möten med andra människor.
Vi möter massor av människor varje dag i alla möjliga sammanhang, och självklart är de flesta av dessa möten oviktiga för oss och för vår väg. Men så ibland har ett möte en alldeles speciell och signifikant betydelse för oss. Mötet kan vara kort, men den andra personen hinner ändå säga något som går rakt in i oss. Något som kanske är svaret på något, som vi funderat på länge, eller något annat för oss viktigt. Kanske är personen själv inte medveten om sin betydelse av det han/hon säger, kanske inte ens märker hur påverkade vi blir. För universum talar ibland genom människor, eller som vi kan läsa om i Ä-posten “lånar” någon för att meddela något. Och den som blir “lånad” kanske egentligen har en helt annan betydelse med sina ord, en betydelse som vi kan uppfatta samtidigt.
Ibland är möten viktiga för en fortsatt relation på ett eller annat vis, för en längre eller kortare tid. Även ett möte där bara man ses en gång och sedan skiljs åt, kan ha stor betydelse på vår framtida väg. Vissa möten kan långt senare visa sig ha en större innebörd än vad vi trott, och en person vi trodde hade bara hade en statistroll eller biroll, kan visa sig få en huvudroll i vårt liv.
Det är viktigt att försöka titta lite närmare på de möten där man känner att det finns en djupare mening.
Både Hannah och jag har ofta starka förkänningar av vad som skall ske. Däremot är det inte alls säkert att det vi känner på oss händer direkt. Det kan faktiskt dröja flera år. Tidsperspektivet är inte detsamma i den andliga världen.
Vi får försöka ha tillit till att vi hittar våra “vägskyltar” och vår väg. Som vi sagt förut och som vi kan läsa om i Ä-posten får vi många chanser att hitta dem, och det som är viktigt för oss. När vi mött någon person, som blivit antingen romantiskt eller vänskapligt viktig för oss, och vi tillsammans börjat titta lite bakåt i historien upptäcker vi ofta, att vi rört oss i samma kretsar, varit på samma ställen, kanske bott i närheten av varandra. Förmodligen har vi haft chansen att se varandra tidigare, men av någon anledning har vi inte upptäckt varandra. Detta kan bero på att tiden inte var mogen, eller att vi helt enkelt “blundat”.
Det finns något trösterikt här, att vi aldrig är ensamma, inte ens i de stunder då det känns så. Och den tilliten är värd att söka finna.
Ä-post: (se Hannahs förmåga).
“Från den stund ni föds till den dag ni tar ert sista andetag, så består hela livet av möten och upplevelser som formar er och som ligger på er väg. Möten vägleder er och visar er möjligheter, som ni har att upptäcka. Det finns många uttryck som innefattar ordet slumpen: “det får vi lämna åt slumpen”, “välja slumpmässigt”… Ni kan tro att ni har slumpen på er sida, när det går er väl, speciellt om det tycks vara en “otrolig” händelse, inte utvunnen ur kunskap och hårt arbete. Ni kan tro att ni har slumpen mot er, när livet ej går er väl. Detta kan även uttryckas som att ha “turen på sin sida” eller vara “otursförföljd” etc.
Men finns det egentligen något som att slumpen får besluta, eller är slumpen snararen en vägvisare och en guide som lett er dit ni är, där ni tror ni att ni “slumpmässigt” hamnat?
Ni föds in i en familj, ett land i en kultur, och ni växer upp antingen i denna familj, detta land och denna kultur, eller så får ni resa vidare och växa upp i en annan familj, ett annat land, en annan kultur. Men trots att de vuxna är de som till en början väljer barnets vägar, så menar vi att även detta är en väg som är guidad. Med detta menas inte att det saknas val, val som påverkar er själva samt era nära och även människor i världen. Tvärtom är livet fullt av val och icke-val.
Men det finns ändock en större plan en väg som vi försöker guida er på. Om ni tänker er en väg som är väl markerad, lätt att hitta och som tycks följa en utstakad karta, så finns det sedan där bredvid också små vägar, små stigar, avtagsvägar och vägskäl. Dessa har inte samma självklara bana utstakad, de finns där även när ni inte alltid ser dem. Dessa vägar kan vara genvägar eller senvägar. Att enbart följa den stora vägen blir som att inte styra era egna liv, som om ni inte ser möjligheterna på er sida. Men å andra sidan om ni ständigt tittar in på småvägar och styr er dit, så kanske ni inte längre hittar fram till er ursprungliga väg, så det kan även här bli en väg där ni ej når alla möjligheter.
Så hur vet ni då vilken väg ni skall ta? Svaret är inte enkelt, för det är en konstant kommunikation med er själv, era mål, era förhoppningar och drömmar, era medmänniskor samt universum. Både att vara blind för nya vägar, eller att vara så fokuserad på era olika vägval, kan göra att ni glömmer vikten av var ni faktiskt är. Att vara nära era känslor ger er möjligheter att hitta er väg. Men glöm ej att vägen dit ni är menade att gå kommer att visa sig om och om igen. Ni får fler chanser, ni kommer inte ha bara en avtagsväg utan flera. Den kanske inte är upplyst med tydliga lampor så ni hittar den. Men den kommer visa sig igen och igen.
När ni vandrar genom livet kommer ni möta många olika människor. Ibland kanske ni inte ens lägger märke till dem, medan andra gånger blir mötena starka och ni påverkas genom dem. Att vara öppen för möten betyder ej att ni skall vandra runt och söka efter möten, utan att lägga märke till vad har framför nosen. Ibland kan universum “låna” en människa på er väg, som ger ett mycket viktigt budskap. Då kan mötet med själva människan i sig vara mindre viktigt, och budskapet ni tager med er det som är essensen i mötet. Andra gånger möter ni en människa, som kommer att förändra ert liv och vandra på er väg med er. Ni har alltid ett val att öppna ögon och sinnen, för dessa möten, men de viktigaste mötena i livet får ni fler chanser att upptäcka. Livet kommer att visa er dem, och ni kan försöka känna in i er när ni bör ta en extra titt på den ni möter och vad för budskap denna kommer med.
Ni kan möta en fullkomlig främling, som ni upplever er känna utan och innan. Ett sådant möte är värt att undersöka. Att ni har starka band, som inte går att förklara i ord, kan leda er till nya vägar och ni kan lära känna en “nygammal” vän. Kanske möts ni kort, för att sedan skiljas åt, med mötet är ej mindre viktigt för det. Alla händelser ni upplever har ett budskap och en mening. Så det sägs “Herrens vägar är outgrundliga”, så kan vi lägga till; “utforska dem grundligt”.
Välkomna tillbaka nästa vecka!