I vårt avslutande inlägg om stress tar vi upp så kallad ”positiv stress” och så kallad ”negativ stress”. Vi vill tillsammans med Änglarna ge en lite annan vinklig på vad som kallas ”positiv stress”. För finns det egentligen någon sådan? Vi och Änglarna skulle vilja byta ut det mot ”motivation”, det vill säga det som får oss att sätta fart på det vi skall få klart, starta nya projekt osv. Många säger att de behöver lite ”positiv stress” för att nå sina mål, men vi menar att vi egentligen inte behöver använda ordet stress här överhuvudtaget. Utan att det snarare, som Änglarna säger, handlar om en tidsram eller deadline för att prestera det bästa i rätt tid och att motiveras för detta.
Men vad händer då om vi inte behöver stressa för att nå detta mål, utan istället ger oss själva den tid vi behöver, inte vänta in i det sista för att sedan ”stressa” fram i mål, utan istället ta tag i det vi behöver, för att vi är motiverade att göra vårt bästa och bli färdiga i tid. För stress i sig gör oss inte mer effektiva. Visst kan vi känna att vi får en kick, en skjuts att starta, men om vi själva tar det steget kan vi lättare prestera ett bra resultat utan att det stressas fram. Så egentligen kanske frågan är; ”vad är det just jag behöver för att komma till skott med saker jag behöver göra?” Är det en tidsram? Behöver jag en ytterligare press? Behöver jag tycka att det är spännande? Oavsett svaren så behövs det att vi själva aktivt ”tar tag” i det och oavsett om vi skjuter upp eller börjar genast, så är det inte stressen som gör klart projektet utan vi själva.
För egen del så vet jag (Hannah) att jag presterar sämre under stress, då jag har en hög prestationsångest, vilken då ökar vid stress och leder till ett sämre resultat. Jag brukar skoja om att jag kan minnas allt som är oviktigt där jag inte sätter jag någon press på mig, eller stress att minnas, medan det jag ”pluggar” in glömmer jag lättare oavsett om det är något jag finner intressant eller inte. Så är det för mig, medan det för andra kan vara tvärtom. Oavsett vilket så handlar det mer om prestationsångest eller en ”spark i baken-puff” och inte om stress.
Så kallad ”negativ stress” är lättare att enas om att det inte är bra. Bara ordet ”negativ” ger oss en vink. Men om vi med negativ stress menar att det är något som stressar oss under en längre tid och sådant vi inte kan påverka, så handlar det om en inre stress som kommer utifrån och som tär. Medan den så kallade ”positiva stressen” är mer kortsiktig. Men även en kortsiktig stress ger stressymptom som kan bli långvariga. För det kan leda till att vi springer flera hundrameterslopp, tills vi upptäcker att vi borde spara våra krafter till ett maraton. Det går inte att isolera dessa hundra meters stresslopp om de går i följd. Är det då inte bättre att slopa stressen och vara ett med tiden?
Ä-post (se Hannahs förmåga):
”Stress i stressens tecken är att stressa mot något, ett mål, ett resultat, en tillfredsställelse. En s.k. positiv stress är en form av ”spark i baken” att komma igång och ta tag i det som behövs, jobba mot ett mål, en deadline att slå sina rekord. Men är då det stress, eller är det en tidsram som behövdes för att få er dit ni skall? Det är skillnad att motiverat sträva framåt, att tiden inte kan påverkas när något som är bestämt skall vara fixat och klart, klappat och klart, och att då jäkta för det, just för att bli klar i rättan tid, och att stressa mot samma mål. För om uppgiften funnits där och ni valt att ta ”genvägen”, genom att först inte göra något och sedan när ni har lite tid kvar stressa klart så är detta egentligen inte positivt.
Så vad är då positiv stress? Finns det någon sådan? En positiv livsenergi är när ni är mitt i det ni nu gör för stunden, ger allt men inte mer, och flödet som är livet går av bara farten. Då behövs inte stress, för i livsflödet är ni alltid i rätt tid, på rätt plats. Men om ni bromsar genom att först skjuta upp och skjuta upp och sedan stressa, så blir det inget flöde. Det är som om ni varvar gasa och bromsa, gasa och bromsa. Hur bra bilkörning blir då det? Istället för att hålla hastigheten, lagom avstånd till bilen framför och bakom (d.v.s. uppgiften ni får och när den skall vara klar). Då behövs ingen fortkörning, inga hastiga inbromsningar och ni följer flödet och allt blir då lugnt men effektivt.
Så om positiv stress egentligen benämndes motivation, att sträva mot ett fixt mål, så vore det bara positivt, men stressen är inte god, så lämna stressen därhän och låt den ta en annan väg.
Så vad är då negativ stress? En stress som tär och ger er stressymptom och sjukdomar, och en oro att livet är för kort och att ni ej hinner med. Ni vill prestera, ni måste prestera, ni är ständigt ett steg före i stressen men ett steg efter inuti er. Då ser ni stressen två steg före er och ni vill hinna ikapp. Men stressen kommer alltid vara före er, slopa stressen så är ni i livets flöde.
Er väg till det är att bojkotta ordet stress, positiv och negativ och sedan vara ett med tiden, vara mitt i det ni gör, mitt i och i tiden. Då är stressen inte er överman och ni tävlar inte med stressen. Då är ni fria att hinna så mycket mer av både förpliktelser och nöjen, att vara i det ni gör, uppgifter som vila. Envist lita på att tiden räcker och att stressen inte är er.
Negativ stress är två negationer och ingen vinst, så lägg ned den och ge er plus i kanten. Stressa inte, men gå i er takt. Stressa inte stressen. Trippa, inte trava, gå och leta inte efter stressen för den är redan bakom hörnet. Jaga inte efter den, låt den gå och ha ro och skapa er väg.”
Välkomna tillbaka nästa vecka till ett nytt ämne.