Hannah här: Som jag berättat tidigare, (inlägg: “Do-Good-Dockor”) syr jag små dockor av människor. Och nu tänker ni kanske… “hjälp, voodoo- dockor” eller…? Men det är exakt det motsatta. Jag kallar dem “Goodo – dockor”, för poängen är just det, att de ska göra gott. Medan jag syr så “besjälar” jag dockorna med förebildernas “personligheter” (inget blod och inga hårstrån här inte, förutom kanske mitt eget om jag råkar sticka mig på nålen). 🙂

Tanken är, att om man tar väl hand om sin lilla docka, så mår man bra själv också.

Sotiris min underbara grekiske vän och därtill min tandläkare, var den som först inspirerade mig att göra mina “Goodo-Dockor”. Han bad mor och mig sända honom healing, så att han skulle få bukt med sin huvudvärk. Där och då föddes idén till min dockverkstad. Och jag sa: “jag ska sy dig en Goodo-Docka, och jag ska pyssla om dockan, och då kommer din huvudvärk snart vara ett minne blott.”

Så jag sydde och sydde…

Som ni ser här så ser inte Sotirisdocka nr 1 riktigt ut som den riktige Sotiris. Mer som en knubbig baby, och inte heller en särskilt bedårande sådan. 🙂 Det är inte alltid bäst att vara först. Sotiris nr 2 blev lång, mörk, men kanske inte så stilig, lite mystisk, mer liknande en trasdocka. Sotiris nr 3 blev något kort i rocken, då jag då använde mig av en mall för dockskåpsdockor ur en bok. Men skam den som ger sig… Sotiris nr 4 fick “modellånga” ben… Sotirisdocka nr 5 började likna honom, och Sotirisdocka nr 6 blev på pricken lik.

Men oavsett likheten, eller bristen på den, mellan förebild och docka, så är det den goda energin i dem, som är viktigast, för att de som gestaltats ska må bra. Dock har mina färdigheter som skapare av dessa små “Goodo-Dockor”, som synes utvecklats. 🙂

I Aten på vårt favorithotell har vi många vänner. En av dem är Dimitris, han som äger hotellet. Honom ser vi, både live och i dockform, ovan under rubriken.

Att få sy en docka med så många detaljer var väldigt givande och utmanande, den som tittar noga på bilden kan se slipsen med “The Three Stooges” på…

Hans underbara dotter Natascha som även hon jobbar på hotellet byter ofta frisyrer… Men här passade jag på att sy henne, när hon hade en häftig och lite svårfixad frisyr, som var i olika längder från alla håll.

Här sitter jag på balkongen på vårt favorithotell Ilissos i Aten och syr dockor för brinnande livet. Tittar jag upp har jag Akropolis i blickfånget, inte så dumt för kreativiteten… Och som “hjälpreda” har jag, som synes min speciella “Änglapinne”. 🙂

Här nedan bjuder jag på ytterligare smakprov av min dockparad…

Bl.a. min nosdoktor, som “Golfare i vintage – golfmundering”, En liten flicka med “kattryggsäck” och matchande “kattskor”, Min underbara Gudmor Renée ,live och i dockform, En ung man med en “Fjällräven-kånken”- ryggsäck, och två andra grekiska vänner.

Här var det slut på “Dockparaden” för denna gång. Men dockverkstan är i full gång, så om du är intresserad av, att veta mer eller kanske beställa en egen liten “mini me”, så kan du läsa mer här eller ta kontakt direkt på terapeutiskaskattkistan@dohnfors.com

Välkomna igen nästa vecka för nya “äventyr”!

Kontakt. Facebook.